Asmundskvarns soldatboställe Vättak

I våran sommarresa i fädernas fotspår så var det dags att hitta vart Asmundskvarns soldatboställe i Vättak hade legat. I soldattorpet hade min morfars mormors styvmors morfar Gevärshantverkssoldat Anders Gustaf Bergqvist bott och tjänstgjort som soldat nr 457 för Wartofta Compagnie Skaraborgs regemente 1870-1901.
Vi åker ut till Asmundskvarn och träffar Christer och hans hustru som bor i Asmundskvarn idag. Det visar sig snart att våra familjer känt varann i generationer och att Christer häromdagen träffat min morfars bror Kurt som inte är mindre än 85 år gammal. Christer berättar att soldatboställets nummerskylt finns i folajen på Gimmene Herrgård. Christer berättar vart soldattorpet hade legat. Det visade sig att det hade varit granne med min morfars barndomshem, Bronan i Vättak. Soldattorpet ”Smes” hittar du i det som idag kallas Sunds verkstad, tvärs över Kvarnen i Vättak,

Gevärshantverkssoldat Anders Gustaf Bergqvist
Den 1870-10-11 blev han antagen som soldat Nr: 457 för Vartofta kompani (3:e kompaniet) vid N:o 9 Kungliga Skaraborgs Regemente. Asmundskvarn soldatboställe i Gimmene rote. Han står som gevärshantverkssoldat vid mönstringsmötet 1885. Vättak, Tidaholm, Skaraborgs län, Sverige. Den 1901-11-01 Tog han avsked som soldat med betyget ”tjänt utmärkt väl” i Vättak, Tidaholm, Skaraborgs län, Sverige. Han dog 1905 31/1 på Falköpings lasarett (skriven i Asmundskvarn): ”nedföll från en telefonstolpe.”
Anders Gustaf Bergkvist var den näst siste soldaten vid Asmundskvarns soldatboställe. Den sista boende var hans dotter Märta Sofia Bergkvist med dotter inflyttad 1914. Märta Sofia titulerades allmänt för ”Smesmoster”.
Källa: Egen forskning

Soldattorp 457 Wartofta Compagnie Skaraborgs regemente 1686-1924
för Asmundskvarn, Nohlgården och Ödegården, Vättak.
Första och sista soldaten
Den första soldaten för nr 457 var Lars Persson, antagen 1686 i juni. Den sista soldaten var Johan Valfrid Hermansson Standar, f 1881 30/8, antagen 1901 13/4, befodrad 1918 11/5 till korpral och 1931 6/3 till furir, erhållit 1929 Svärdsmedaljen, avsked 1941 1/11. Utflyttade 1924 från Hångsdala sn till Skövde.”
Soldater i krig
Det är inte utan att Vättak fick betala ett högt pris för de krig som Sverige deltog i. Av de 19 soldater för nr 457 Asmundskvarn Vättak från 1686-1941 deltog fyra av dem krig. Endast en soldat av de fyra överlevde. Det är troligt att även ytterligare två eller tre soldater med nr 457 avled i militärtjänst. Nr 457 deltog i krigen: Pommern, Finland, Danmark-Norge och mot Napolen.
Överlevde krig:
Lars Andersson Kind antagen 1791, bevistade kriget mot Danmark-Norge 1808-1809 och Kriget mot Napoleon 1813-1814, avsked 1815.
Avled i krig:
Anders Ingelsson Valsten antagen 1730, var 1742 kommenderad på galären Åkerhielm, död 1742-10-16 under återmarschen från kriget i Finland.
Anders Spjut antagen 1757 i november, död 1759-02-10 under kriget i Pommern.
Bengt Rosengren antagen 1777-11-05, död 1789-11-22 under kriget i Finland.
Oklart om dessa avlidit i krig eller av annan orsak:
Mikael Aurell antagen 1709, död 1710 i Göteborg
Erik Aurell antagen 1711, död 1712 i Göteborg
Måns Svensson Fromberg antagen 1743-03-11, död samma år 19/8.
Avförda och rymda
Soldat Lars Mattsson antogs 1688 och avförd året därpå då han inte kom till generalmönstringen. ”håller sigh undan, måste uppletas och igentagas efter alleredes 20 D:r S:mt af denna Rote tagit”. Gustav Johansson Trygg (son av soldaten Johan Trygg för nr 569) antagen 1843, avförd 1871-07-26 då han rymt till Amerika.
Källa: Den indelta Armén i Vartofta Härad, sid 360-361 och egen forskning
Läs om:
Familjen Gevärshantverkssoldat Anders Gustaf Bergqvist, Kristina Elg och Anna Sofia Lindgren
Om Gevärshantverkssoldat Anders Gustaf Bergqvist militära tjänstgöring
Ingen julefrid i Asmundskvarns soldatboställe