Lars Fin slogs i slaget vid Leipzig 1813 (del 2)

Karta över Leipzig (Bilden kommer i från Wikepedia)

Karta över Leipzig (Bilden kommer i från Wikepedia)


Den 16-19 oktober kom Lars Fin och Skaraborgs regemente att tillsammans med 365 000 allierade möta 255 000 fiender vid slaget i Leipzig. Slaget vid Leipzig kom att bli Europas största slag före första världskriget med över en halv miljoner soldater. Slaget vid Leipzig kom att bli en överväldigande seger för de allierade en spiken i kistan för Napoleon och han styrkor. Några månader senare avsattes Napoleon och segern var ett faktum.
Nordarmén som leddes av den svenska kungen  bestod av 155 000 soldater hade bestämt med ryssarna och tsar Alexander av Ryssland att de skulle mötas i Leipzig. Påväg till Leipzig den 23 september 1813 har nordarmén gått över Elbe för att jaga ut de franska trupperna ut ur staden Dessau. Den 23 september hade Skaraborgs, Elfsborgs och Skånska jägarsoldater gått in i staden. De svenska jägarna verkar ha säkrat staden men fienden lyckas göra ett anfall inne i staden. Under en tuff strid tvingnas de svenska jägarna dra sig ur staden (med i Elfsborgs jägare är släktforskarens FM FF MF soldat Petter Snygg).
Efter bakslaget i Dessau drog sig de svenska jägarna och husarerna söder om Elbe. Skaraborgs regemente tillsammans med jägarna bildade ett brohuvud med bra skydd och de var redo för nya strider. Skaraborg, Elfsborg och Västmanlands regemente satte ihop en jägartrupp tillsammans med 140 Elfsborgare. Skaraborgs regemente var tillsammans med sina kollgor reda att möta Napoleon. Den svenska generalen Sandell ger order att Skaraborgs regemente skall göra omedelbart göra motstöt mot fiendens anfall. Skaraborgarnas motanfall med fällda bajonetter tvingar fienden att dra sig tillbaka. Under motanfallet tar Skaraborgarnas ammunition slut och med hjälp av svenskt artilleri drar de sig tillbaka till brohuvudet och försvarsställningarna.
Efter striden får chefen för trupperna ur Skaraborgs regemente överste löjtnant Krister Posse rejält med beröm av general Sandell. Generalen sa:

”med särdeles rådighet och skicklighet förde befälet över Skaraborgs regemente”.

Generalen skriver om Skaraborgs soldater och befäl:

”Samtliga så av befäl och manskap hava uti denna affaire ådalagt de mest hedrande prov av nit och mannamod. Dock kan jag icke underlåta att anmärka manskapets överdrivna iver och hetta att vilja skjuta ofta utan föremål”.

31 880 skott hade avlossats under striden. Svenskarnas förluster var 48 döda och 238 sårade. Hälften av förlusterna var Skaraborgs regementes. Flera av befälet vid regementet dog. Däribland löjtnant Arnell vid Skånings kompani som stupade av en kula i pannan. Efter striden vid brohvudet så gav fienden upp försöken att ta brohuvudet. Fienden fick senare dra sig tillbaka från sina ställningar och Skaraborgs regemente gick därefter in i Dessau den 7 oktober 1813. Den 16 oktober når Nordarmén Leipzig och tre dagar senare så har Napoleon förlorat slaget och förlorat 72 000 i döda, sårade och tillfångatagna. De allierade förlorade 54 000 i döda, sårade och saknade. Sveriges förluster vid slaget i Leipzig var mycket små. Det finns källor på 178 till 310 man.
 
Källa: Skaraborgs knektar och Västgöta Ryttare av Bengt P Gustafsson, Svensak krig 1521-1814 av Ulf Sundberg och egen forskning.
 
 
 
 

No responses yet

  1. 2 Divisionen under Sandels bestod av 3 brigarder; 3:de Västgöta regemente, Västmanlands regemente och Närkes regemente; 4:de Skaraborgs regemente, Elfsborgs regemente, Värmlands regemente, Vendes artilleriregemente; 6:te Kronobergs regemente, Kalmar regemente, Engelbrechtenska regementet och Vendes artilleriregemente. Min farfars farfar var soldat och jägare i Västgöta regemente. Först var det 1 Divitionens jägare som gick in i Leipzg och då de gav vika skickade 2 Divitionens jägare in, dvs bl a soldater från Skaraborgs regemente och Västgöta regemente. Det var 2 soldater som dog från Västgöta regemente. Kjell Aleklett 072 7272990-

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *