Kerstin förlorar sin man i Ryssland 1790 och finner kärleken igen

Det är inte utan att man blir imponerad av den svenska allmogen på 1700 talet, de föll och reste sig upp igen under tuffa förhållanden. Denna berättelse handlar om att soldaterna Jean Tiberg, Lars Dunder och Carl Hurtig vid andra majorens kompani (Kåkinds kompani) Skaraborgs regemente från 1700 talets mitt till dess slut.

Inte minst handlar denna berättelse om hustrun och soldatänkan Kerstin Nilsdotter som mister sin man under fångenskap i Ryssland och finner kärleken hos makens kamrat på samma kompani och om brodern som återvänder ensam.

Lars Fribergs söner och barnbarn
Tidigare i olika inlägg har jag skrivit om ryttare nr 18 Lars Friberg som stred i Pommerska kriget och som blev ”illa blaserad, undergått trepranation, varit i fångenskap”. Som trots detta kom hem till sin hustru Karin Pehrsdotter och åtta barn i ryttarbostaden Lunden i Fröjered. Sonen och soldat 894 Jean Tiberg har jag också skrivit om och regementets strapatser i Gustav III:s ryska krig 1788-1790. Samt om hans son soldat 869 Johannes Blank som stred i Gustav IV krig mot Napoleon 1805-1807 och blev skadad vid Steinhagen. Han deltog även i kriget mot Danmark och Norge 1808-18-09. Johannes Blanks son blev även han soldat, soldat 465 & 474 Johannes Kron. Johannes Kron fick dock uppleva fred. Ja just det, Jean Tibergs och Catharina Jonasdotters dotter Greta Jonsdotters make var soldat 865 Lars Fin på andra majoren kompani precis som Jean Tiberg själv hade tjänstgjort. Lars Fin deltog i kriget mot Napoleon 1813-1814 och fälttåget mot Norge 1814.

Lars Dunder och Kerstin Nilsdotter vid Skråmman
Ja det verkar ha varit fullt med krig, strapatser, död och elände för Lars Fribergs ättlingar. Häromdagen fick jag ett mejl från en läsare som berättade att Lars Fribergs son Lars även han blev soldat, inte mindre än soldat 877 Lars Dunder. Lars Dunder var soldat i andra majorens kompani (Kåkinds kompani) tillsammans med sin bror Jean Tiberg. Lars Dunder stred i 6e korpralsskapet tillsammans med sin bror sida vid sida. Någon gång under kriget så hamnar Lars Dunder i fångenskap i Ryssland och avlider där. 1790 ersätts han av en ny soldat på roten så den nyblivna soldatänkan Kerstin Nilsdotter blev tvungen att 1791 lämna soldattorpet Skråmman i Fröjered med sina tre barn.
Det tog flera år innan soldaterna som överlevde fångenskapen i Ryssland kom hem till Skaraborg igen. Det var 3 officerare och 18 soldater som överlevde och kom hem som tillhörde Skaraborgs regemente. På andra majorens kompani (Kåkinds kompani) var det 6 soldater som kom hem flera år senare efter fångenskapen.

På samma kompani som bröderna Jean och Lars fanns det en Carl Hurtig. Soldat 864 Carl Hurtig slås även han sida vid sida med bröderna fast i 3e korpralsskapet på kompaniet. Carl Hurtig blir antagen som soldat 1789-06-03 när kriget redan hade börjat. Han är med både vid generalmönstringen i Hirikovski 1879-10-15 och vid Kymenegård 1790-08-26 i Finland. Carl Hurtig kommer välbehållen hem från kriget till soldattorpet Högaruder i Norra Fågelås. 1794 flyttar soldatänkan Kerstin Nilsdotter in hos hennes stupade mans kamrat Carl Hurtig. 1795 får de en son tillsammans. Sonen blir döpt till Lars antagligen efter Lars Dunder. Tyvärr så avlider sonen Lars endast ett år gammal. De får inga mer barn tillsammans. Carl Hurtig begär interimsavsked hos kompanichefen och beviljas avsked 1801-09-30. Kanske var Carl Hurtig klar med krig och elände eller så var det sviterna av kriget som gjorde att han inte mer var duglig för tjänst. Carl blir torpare i torp Högaröra i Stackeryds rote, samma rote som han är född i. 1813 är Carl Hurtig fattighjon i Broholms backstuga. 1823-03-11 avlider Kerstin Nilsdotter av ålderdom i backstugan. 1838-02-20 avlider han i Kjellebotorp, Stackeryds rote, Norra Fågelås.

Jag avlutar inlägget med en bild av soldatänkan Gustava Johansdotter Kron född 1820, död 1916, 96 år gammal. Gustava Kron blev den sista soldatänkan i ättlingarna till Lars Friberg.