Som släktforskare skall man absolut läsa de hembygds och sockenböcker som sin släkt kommer i från. Dessa böcker innehåller värdefull information för oss som letar efter platser och människor i den tid som gått. När det gäller hembygd och sockenböcker så är Studieförbundet Vuxenskolan och Tidaholms olika hembygdsföreningar och byalag föredömen.
Att tänka på när du köper en hembygds och sockenbok är att de inte är heltäckande. Du kommer kanske inte att hitta det just du söker. Men du kommer allt som oftast få en trevlig läsning. Studieförbundet Vuxenskolan i Tidaholm har tillsammans med kommunens hembygdsföreningar och byalag gett ut en rad olika böcker. Som hjälp har studieförbundet anställt en journalist för att framställa dessa böcker. Dessa böcker säljs i Återbruket-Secondhand som drivs ihop med Vuxenskolan Tidaholm.
Återbruket-Secondhand
Hittar du på Smedjegeatan 12 i centrala Tidaholm och är öppet måndag – fredag 10:00-18:00 och lördagar 10:00-13:00.
Web: aterbruket-secondhand.se Tel 0502-12702.
Några av böckerna om bygderna i Tidaholm som finns i min bokhylla:
Boken om Fröjered
”Boken är ett resultat av studiecirklar som Fridene-Fröjered-Korsberga Hembygdsförening haft genom Studieförbundet Vuxenskolan”- Boken innehåller bilder från förr på människor och platser med bra beskrivningar om bygden och människorna. Inte minst en genomgång om de olika torpen och gårdarna som fanns/finns i Fröjdered. Det material som inte fått plats i boken finns att läsa på hembygdsföreningens hemsida. Boken har hård pärm, 229 sidor i A4 format. Boken trycktes 2013.
Orleka – En bygd med historiska rötter
Precis om boken om Fröjered så är boken om Orleka ett resultat av en studiecirkel och man har beskrivit bygden, platserna och människorna på ett bra sätt. Det material som inte kom med i boken finns att läsa på föreningens hemsida. Boken har hård pärm, 169 sidor i A4 format. Boken trycktes 2009.
Hångsdala by och dess gårdar
Denna bok är uppbygd på samma sätt som ovanstående böcker. Beskrivningen av gårdarna är mer på modern tid. Boken har mjuka pärmar , 78 sidor i A4 format.
Vår socken Daretorp – del II
Del II innehåller beskrivningar socknen från ca 1850 och framåt. I denna del riktar man in sig på sockenstämman, kyrkan, sjukvård, kvinnorna, sjukdomar, skolan, soldatboställen mm. Jag har tyvärr inte bläddrat i del I så jag vet inte vad den innehåller. Jag tycker att del II är mycket välskriven och innehåller bra text om hur det var förr. Boken skrevs i samarbete ned Vuxenskolan. Boken har hård pärm, 200 sidor i A4 format. Boken trycktes 2009.
Gamla torp och stugor & industriminnen i Vättak
Med stor glädje fann jag det häfte som jag fått av min mor som beskriver min morfars hembygd, Vättak. Detta häfte trodde jag inte fanns kvar att få tag på. Men visst fanns att få tag på. Häftet innehåller en inventering av torp, stugor och industriminnen i Vättak. Inventeringen startade 1999 och blev klar i juni 2001. Det är 66 byggnader och människor som bott i dessa de har beskrivit. Även de indelta soldaterna är med.
Extra trevligt är när man kan hitta sina egna rötter i en bok. Här står det om min morfar, hans bror och föräldrar. Tack vare bilder på omgivningen och karta hittade jag ett rivet torp de en kort tid hade bott på som jag annars kanske inte hade hittat. Jag vet att i skrivandes stund de håller de på att genomföra en ytterligare torpinventetrng för att komma ut med en ny bok. Häftet är på 40 sidor sammanbundet med spiral. Häftet kom ut juni 2001.
Dimbobygden
När jag var i Tidaholm på årets släktforskardag så fann jag till min glädje att den årliga boken från Dimbo Fornminnes- och Hembygdsförening fortfarande gavs ut. Hemma i bokhyllan så har jag en rad av dessa årliga böcker ”Dimbobygden” som kom från min mormors mamma och syskon. Jag har sökt på nätet om dessa böcker men inte hittat någon information. Men tydligen ges de forfarande ut genom föreningen. Antikvariat Farendal säljer äldre utgåvor av boken. Jag ser verkligen fram emot att läsa några fler av dessa noggrant skrivna häften. De jag har läst har varit från 1970-tal till 1990-tal och har varit hög kvalitet på.
No responses yet
Jag har själv inte hittat några anor från dina hemtrakter, men som du säger är det bra att kolla t ex hembygdsföreningar i de trakter där man hittar förfäder. På så sätt har jag fått veta mycket om vanliga torp och soldattorp där mina anfäder bott. Har också haft stor glädje av att läsa om soldater här på din blogg. Jag håller på att scanna gamla foton m.m. för att använda på min blogg, där jag tänker skriva det jag hört berättas och sådant jag själv kommer ihåg om gamla släktingar. Har tyvärr inte några äldre släktingar kvar att intervjua, eftersom jag själv är äldsta generationen. Var inte intresserad av släktforskning när jag var yngre och lyssnade inte så noga på vad de gamla berättade. Men, ett och annat fastnade så nu försöker jag komma ihåg så mycket som möjligt och de gamla fotona är då till stor hjälp.