Efter att Axel Lorentz Johansson och Anna Britta Svensdotter förlorat sina tre barn 1854 i rödsoten som tog 40 människor liv i Holsljunga så blev deras kommande tre barn föräldralösa 1869. Ja sorgen kom att bli kvar i det lilla torpet Bäckanäs under Hundhult som blivit backstuga.
Anna Britta går bort
Tiden efter rödsoten hade både varit god och besvärlig för familjen. Familjen Johansson står både som torpare och backstugesittare i kyrkboken. Axel Lorentz brukade kanske fortsatt torpmarken medans han arbetade i Svenljunga och trakterna omkring. 1863 drabbas Anna Britta av bröstsjukdom och avlider 1863-03-10 i Bäckanäs 43 år gammal. De tre kvarvarande barnen hade nu sin far kvar som tog hand om dom. Johan August var 7,5 år, Hans Carl 5,3 och Hanna var 1,2 år gamla när deras mor gick bort. 8,5 år efter att Axel Lorentz förlorat sina tre barn förlorade han nu också sin hustru.
Axel Lorentz går bort
Axel Lorentz verkade ha rest även längre bort för att arbeta för att försörja familjen. 1869-04-24 när Axel Lorentz befann sig i Bottnaryd, Jönköpings län så avled han av ”håll och stygn”.
”Änklingen Backstugesittaren axel Lorents Johansson på Bäckanäs und. Hundshult, Avled i Bottnaryds församling, Jönköpings län och blev begraven i Bottnaryds kyrkogård enl. Pastorn i Bottnaryds attest af den 2. maj 1869″
Ja den andra maj blev Axel Lorentz nedsänkt i den småländska myllan. Man kan undra hur barnen fick reda på dödsfallet. Var det en arbetskamrat, en vän eller släkting som kom gåendes med budet till barnen i Bäckanäs. Om barnen inte var med sin far i Bottnaryd så kanske de kanha hunnit till begravningen om de haft tillgång till häst och vagn. De ca 7,5 milen mellan orterna tog säkert mellan 15-20h att gå.
Barnen är nu föräldralösa och fattighjon
När barnens far går bort så är Johan August 13,5 år, Hans Carl 11 år, och Hanna var 7,4 år . Det är svårt att tänka sig hur det tre barnen hade det i backstugan utan föräldrar. Inga vuxna står med barnen utan fick klara sig själva. Kanske inte helt själva utan de står noterade som fattighjon. Så man hoppas att socken och församlingen hade organiserat hjälp till de fattiga i byn. Men det var säkerligen inte mycket till hjälp de fick. Johan August som var äldst med sina 13,5 år fick ta hand om sin småsyskon. Kanske hjälpte kan till på någon gård eller så försökte han odla lite på den gamla torpmarken som hans far tidigare hade plöjt. Det kan inte ha varit lätt för storebror att ta hand om en hel familj alldeles själv.
Livet går vidare för syskonen
De två bröderna kom senare som vuxna att flytta i från föräldrahemmet för att försörja sig på egen hand. Johan August flyttar till Öxabäck i Marks härad 1873-06-24- Hans Carl flyttar 1874 till Åh i Holsljunga för att arbeta som dräng. Hanna hade planer att flytta till Svenljunga 1881 men tog aldrig ut flytt attesten.1886-02-25 lämnar hon som sista syskonet Bäckanäs och flyttar till sin blivande make i Redslared. Det står att hon vistas i Svenljunga den sista tiden i Bäckanäs. Kanske hade Hanna fått arbete där.
Hanna Axelsdotter
Hanna kom att få det fint ihop med sin blivande make Per Julius och sina sex barn. Hennes vedermödor tog till slut stopp. Fem av deras sex barn kom att leva till sin ålderdom. Man kan undra om min farmor Bertas mor Jenny berättade för Berta som det som hennes mamma, farbröder morfar och mormor fick vara med om. Gerda var det barn av Hanna som kom att leva längst. Gerda blev 94,5 år och avled i Seglora 1998. Tänk om man hade vetat om denna historia. Jag och Gerda bodde tydligen inte långt i från varandra eller andra släktingar på min farmors sida. Undra vad Gerda hade berättat om man besökt henne. Tyvärr så finns inga foton kvar på vår sida av släkten på Hanna och Per Julius. Det blir att forska fram ättlingar för att söka kontakt för att få reda på mer av dessa fantastiskt starka människor.
Jag avslutar denna berättelse med en bild på Hannas äldsta dotter Jenny, min farmor Bertas mor Jenny och hennes far Johan Algot Johansson från Kinnarumma.
No responses yet