Karl Åbom och Nora Åbom (Wahllöf) i Vättak
Karl Åbom
Telefonväxelföreståndare KARL August ÅBOM föddes 1902-09-14 i Tullstugan, Ettack, Velinga, Tidaholm, Skaraborgs län. Han döptes 1902-09-15 i Velinga.
Han var det sjätte barnet av Hemmansägare Anders GUSTAF Åbom (1862-12-07) och Augusta CHARLOTTA KRON (1861-09-21). Han hade två bröder (Statardräng Gustaf ROBERT Andersson (1886-06-26), JOHAN Albert (John) Johansson (1892-01-12)) och tre systrar (Fabriksarbeterska ANNA Gustafva Åbom (1889-01-16), Fabriksarbeterska SIGRID Regina Åbom (1895-09-07), ESTER Maria Teresia Åbom (1899-04-27)).
När han var 13 år gammal dog hans mor Augusta CHARLOTTA KRON (1915-10-07). När han var 41 år gammal dog hans far Hemmansägare Anders GUSTAF Åbom (1944-06-06).
Nora Åbom (Wahllöf)
NORA Wilhelmina Wahllöf föddes 1906-09-11. i Brunnatorp under Herrgården, Kungslena, Skaraborgs län. Hon döptes den 1906-09-16.
Hon var det femte barnet av AUGUST Wilhelm WAHLLÖF (1877-11-29) och ELIN Maria JOHANSDOTTER (1880-07-02). Hon hade tre bröder (WILHELM Erik Wahllöf (1912-06-28), David KONRAD Gideon Wahllöf (1914-02-28), JOHN Göran Daniel Wahllöf (1920-01-21)) och tio systrar (HILDA Maria Emilia Wahllöf (1898-12-26), ELIONORA Wilhelmina Sofia Wahllöf (1900-02-16), ANNA Gabriella Wahllöf (1901-10-21), HEDVIG Katarina Wahllöf (1904-08-05), EDIT Elvira, Sofia (1908-07-08), ELLA Helena (1910-09-02), MARGIT Elisabet Wahllöf (1915-12-09), RUT Karin Ingegerd Wahllöf (1917-06-25), BIRGITTA (Brita) Gunborg (1918-08-20), ELIN Inga, Dorotea (1922-09-24)).
När hon var 45 år gammal dog hennes mor ELIN Maria JOHANSDOTTER (1951-10-10). När hon var 47 år gammal dog hennes far AUGUST Wilhelm WAHLLÖF (1954-03-07).
Kärlek i Kungsgården
1917-12-08 lämnar Karls föräldrahemmet och börjar arbeta som dräng i Kungsgården, Vättak när han är 15 år gammal. Nora kom till Kungsgården 1922 15 år gammal som tjänarinna.
Familjen
1925-02-28 gifter sig Karl med Nora som är höggravid (1902-09-14) i Vättaks kyrka. Hon var 18 år gammal och han var 22 år gammal. Tillsammans fick de pojkarna Rune och Kurt med ett års mellanrum: Karl Gustaf RUNE ÅBOM (1925-03-21), KURT Henry Åbom (1926-04-13)
Jordbruksarbetare i Brogården, Äbbarp
Efter giftermålet så bodde de och arbetade hos Karls far Gustaf som ägde Brogården i Äbbarp, Velinga. I Brogården. Här föddes också båda pojkarna.
Insjuknar i Polio
1926 när äldsta sonen Rune är född och Nora är gravid med sonen Kurt så insjuknar Karl i polio och blir lam endast 23 år gammal. Tankarna att Karl och Nora skulle ta över Brogården går om intet och Karls far Gustaf erbjuder sig att ta hand om sonen Rune så Nora skulle få det lättare, men det ville inte Nora. Gustaf var en varm och barnkär person som barnbarnet Rune berättade ofta får sina barn och barnbarn om sin fina farfar som han älskade mycket.
Vanföreanstalten i Göteborg
Livet slås omkull får det unga paret och Karl tillbringar långa perioden på vanföreanstalten i Göteborg som idag är en byggnad som tillhör Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vanföreanstalt var en institutionsvårdsform från slutet av 1800-talet fram till 1960-talet för vård av barn med svåra rörelsehinder. Institutionerna hade först ingen offentlig finansiering utan drevs genom välgörenhet. Verksamheten bestod i ortopedisk behandling och det förekom även yrkesskolor för barnen vid anstalterna. Hierarkierna var tydliga och auktoritära var i barnens integritet inte togs vida hänsyn till. Källa: Wikepedia
Familjen flyttar till ålderdomshemmet i Velinga
1927 flyttar familjen till ålderdomshemmet i Verlinga som tidigare var socknens fattighus. Karl var 24 år, Nora 18 år, Rune 2 år och Kurt 1 år gammal.
Familjen flyttar till ålderdomshemmet i Norka, Vättak
Från 1929-12-06 står familjen som boende i Björkbacken ålderdomshem i Norka, Vättak. Ålderdomshemmet kallades fattigstuga. Karl står som före detta jordbruksarbetare i församlingsboken. I Björkbacken är det tufft och Nora har berättat att huset var i mycket dåligt skick och hade ohyra. ”Det var en evig kamp mot vägglösen” sa Nora. Oklart om hela golvet var trägolv. Idag står endast en torpinventerings skylt som vittne.
Karl och Nora med sönerna Kurt och Rune i Norka. Okänt vem flickan är.
Backgårdens gamla mejeri i Vättak
1935 flyttar familjen till Backgården som låg och ligger alldeles nedanför Vättaks kyrka. Här blir livet något bättre och enklare. Här kom Karl att börja arbeta på Vättaks första telegrafstation. Telefonin kopplades in i Vättak den 19 mars 1935 och Backgården fick telefonnummer 1.
Karl var då 32 år gammal, Nora var 28 år och pojkarna var 4 och 3 år gamla.
Backgårdens gamla mejeri nedanför Vättaks kyrka.
Bronan i Vättak blir familjens hem
1939 flyttade Karl och Nora med sönerna ner till Tiebrobyn och till det gamla garveriet vid Tidan som hade stått tomt några år. Karl och Nora köper fastigheten och med hjälp av släkt och vänner gjordes huset iordning. Bronan 1 kom att vara familjens hem från 1939 tills dessa att Nora flyttade till Tidaholm 1989.
Karl telefonväxelföreståndare 1939-1965
När familjen flyttar in så flyttar Vättaks telefonväxel hit och används tills automatiseringen kommer 1956. Växel var öppen 07.00-21.00 och dessutom kunde akuta samtal ringas dygnet runt. Karl förutom föreståndare, telefonist även nyhetsrapportör och förmedlare av aktuella händelser.
Nora socknens allt i allo
Nora ”var socknens allt i allo när det gällde arbete såväl inom- som utomhus, potatisplockning, skördearbete, slakt, bakning och tvätt. Hon skötte tvätten åt bröderna Spargren så länge de levde. Någon ifrågasatte en gång hennes insats, och tyckte att de kunde skicka tvätten till tvätteriet. Nora svarade då ”men de är ju Vättaksbor, man ska ju hjälpa sin nästa”. Detta var Nora Åbom i ett nötskal, alltid hjälpsam. Hennes stora insatser inom kyrkan och syföreningen skall heller inte glömmas. Hon hade ett strävsamt liv”. Källa: Vättak, vår hembygd, sid 175.
Familjen Åbom vid sitt hem Bronan intill Tidan i början på 1940-talet.
Telefonväxeln kommer till Vättak
I boken Vättak är vår hembygd kan man läsa:
”Telefon för gemene man fanns inte i Vättak förrän den 19 mars 1935. Innan fanns på Gimmene egendom en direktlinje till Folkabo. För allmän telefonledning skulle anläggas krävdes att minst fem abonnenter hade tecknats för abonnemang.
Dessa fem var:
Axel Pettersson lantbrukare i Backgården, telefonummer 1,
Gustav Folke folkskollärare i skolan, nummer 2,
Arvid Karlsson lantbrukare i Ödegården, nummer 3,
Ivar Nilsson mjölnare i Bergsgården, nummer 4,
Oscar Fredriksson handlare, nummer 5, han var kompanjon med Karl Sund vid Bronan.
Föreståndare vid Telegrafistationen i Vättak blev Karl Johansson (Åbom).
Den första telegrafstationen var inrättad i Backgårdens fd. mejeri, dit Karl och Nora Johansson, senare antaget namnet Åbom, flyttade in från Nora 1935. Den 19 mars samma år skrev kontrakt med Telegrafverket, och eftersom 5 abonnenter hade tecknat sig för abonnemang och ledning var dragen öppnades telefonkontakten för omvärlden.
1939 flyttade telefonväxeln ner till Tiebrobyn när Nora och Karl Åbom flyttade till det f.d. garveriet vid Tidan. Som synes av kontraktet skulle telegrafstationen, som den kallades då , vara öppen för samtalsexpedition 07.00-21.00 på vardagar och 8.00-10.00, samt 13.00-1500 på sön och helgdagar.
Abonnenterna skulle var och en betala 25 :- /år till föreståndaren, summan utbetald kvartalsvis. Vad föreståndaren fick eker skulle få i ersättning från Telegrafverker framgår eh av skrivna kontraktet”.
1956 stängs byns telefonväxel då telefonlinjen automatiserades.
Karl går bort
Den 15 januari 1960 så dör Karl på Falköpings lasarett av brustet magsår när han var endast 57 år gammal och Nora var 53 år gammal när hon blev änka. Det var en en omtumlade upplevelse när Karl blev sjuk. Så många gånger berättade min morfar Rune när hans pappa Karl hamnade på Lasarettet och hur han hos min mormor Anna-Lisa bad i bilen när kör från Borås till Falköping och hur de han träffa Karl precis innan han kördes in på operationsbordet och Rune viskar i sin pappas öra ”glöm inte Jesus”. Karl berättade att smärtan försvann när Rune viskade orden. Några dagar senare var Karl död.
Livet går vidare med vänner, barn, barnbarn och barnbarns barn
Efter att Karl har gått bort så fortsätter Nora att bo kvar i Bronan och fortsätter sitt engagemang i byn, är med på symöten och är kyrkvärd i Vättaks kyrka. Nora kom att betyda mycket för sina barnbarn men även för byn. Å vem ville inte fira jul hos farmor Nora i Vättak! Nora bor kvar fram till 1989 då hon flyttade in till Tidaholm.
Nora går bort
Nora dog den 15 november 1992, 86 år gammal när hon bodde på ålderdomshemmet i Tidaholm, 33 år efter sin Karl.
Nedanför klockstapeln vilar Nora och Karl